Lite knäckt.
Var för deppad efter matchen igår för att ha lust att skriva något överhuvudtaget (då fattar ni att det blev förlust). Har ärligt talat haft några tuffa dagar här nere nu. Känner att jag allmänt är i obalans och kan börja gråta för nästan vad som helst. Jobbigt för mig såklart, men minst lika jobbigt för Mattias. Jag vore ju faktiskt dum om jag trodde att allt skulle bli enkelt med att flytta hit...
Vi har kommit fram till att det stora problemet är jobb - och lösningen på problemet: ett jobb. För jag har ju fortfarande inget sådant direkt, även om jag förmodligen kommer få jobba lite redan nästa vecka och tjäna pengar så jag klarar mig. Inte fel att vara ledig heller, egentligen. Men jag har aldrig varit ledig mer än två-tre veckor i streck, åtminstone på de senaste fem åren. Jag behöver rutiner i vardagen. När jag gick gymnasiet var jag nästan extrem, planerade varje kvart av mina kvällar och hade jag en helt ledig och oplanerad dag blev jag mer eller mindre tokig.
Jag tror att man behöver arbeta och göra "tråkiga" saker ibland för att kunna uppskatta den lediga tiden bättre sen. Samma sak med mig och Mattias - syftar på vårt förhållande. Även om jag ser fram emot varje ny dag med honom så är det inte hälsosamt att vara uppe i varandra hela tiden. Vi har inte bråkat ännu, faktiskt inte en endaste gång (tjafs och vanliga diskussioner räknas inte som bråk). Men vi kan inte alltid ha kul och göra roliga saker hela tiden varje dag bara för att vi är lediga. Känns som vi skulle uppskatta tiden med varandra mycket mer om vi också fick lite paus ifrån varandra ibland!
Hur som helst. Efter att ha gått och ältat gårdagens match hela natten och dagen så mår jag i alla fall mycket bättre nu efter kvällens träning och ett snack med vår tränare. Match igen mot samma lag på söndag, REVANSCH med andra ord!! Helg imorgon redan, jag undrar hur länge vi ska orka hålla vårt godisförbud.. ;) Fyra dagar nu tror jag det är, faktiskt imponerad.
Ett avsnitt One tree hill nu, sen sova gott :) Godnatt!