Dagen efter, ett land i chock.
Igår kväll när jag skrev befarades antalet döda på Utöya vara uppemot 30 personer. Trettio ungdomar. Rent förfärligt och hemskt nog! När jag steg upp kl. 07 imorse hade den siffran uppdaterats till 84 (!!) och nu är den uppe i 92. Minst. Förstår ni? Kan någon, någonsin förstå? Det är 92 döda i massakern på ön och ännu har de inte hittat alla saknade. Räddningsarbetet och sökandet efter lik i vattnet pågår fortfarande. Lägg till 7 döda från bombdådet inne i stan och en hel drös allvarligt och lindrigt skadade människor. Kan ni förstå?
All denna tragedi orsakad av en enda människa, Norges mest hatade - Anders Behring Breivik. Vill inte ens lägga upp en bild på människan, antar ändå att alla ni som läser detta har sett hans ansikte, i någon tidning, på någon internetsida. Usch. Finns inte ord att förklara vad han gjort. Frågan är om det finns straff som är HÅRT nog för att sona de brott som han begått? Det gör det nog inte. Må han brinna i helvetet, det är väl vad man kan önska.
Denna statusuppdatering kom från en norsk grabb jag känner idag:
Lurer virkelig på hvor mange år han her får på norsk hotel for mord på over 100 personer, 21 år meg i rævva! Sett han 1 uke på åpent fengsel, så får han straffen han fortjener uten at det faktisk blir vedtatt, DØDEN!
Har jobbat på Match idag. Förvånansvärt mycket folk i rörelse, med tanke på att det är en dag i sorg. Men alla jag pratat med, som kommit in och shoppat, är i samma tillstånd. Chockade, mållösa. Helt oförståendes om allt som skett. De orkar bara inte sitta inne och se på nyheterna exakt hela tiden. Behöver lätta sinnet lite och tänka på annat!
Nere på byn (centrum) är synen idag något anledes jämfört med en vanlig lördag. Sommarstämningen, den glada stämningen, är som bortblåst. Såg PRECIS på nyheterna faktiskt (som jag har på här vid sidan om) och där dök plötsligt Linda, Anton och Martin upp i en intervju. De gick ner på stan tidigare för att se, försöka ta in och förstå. Hade ingen aning om att de blivit intervjuade av TV, men de gjorde väldigt bra ifrån sig! Särskilt Martin, en arbetskamrat till Linda. Märks tydligt, att vi alla är tagna av situationen.
Jag själv dök ju tydligen upp i VF där hemma. Förklaring? Ja, så här var det: Johanna ringer mig från Göteborgsposten. Precis då är jag mitt i kaoset och har den bombade byggnaden framför mig. Hon ber mig då att fota lite och maila bilderna till henne. En stund senare ringer VF mig, jag tänker - vad i? Det visar sig att killen på VF ringt Linda, och hon har sedan gett honom mitt nummer eftersom hon visste att jag befann mig nere på stan. Jag pratar lite med honom, berättar att jag fotat. Säger att jag ska skicka bilderna till en kompis på GP och att jag gott kan maila dem till honom med. So I did. Trodde aldrig att det skulle bli något av det hela, men. Vill dock rätta till två saker med arikeln:
1: Jag är inte så ful som på bilden.
2: Jag har aldrig varit med om något bombhot på NK - har inte jobbat där heller. Det har Linda däremot! Så, han på VF mixade samman våra berättelser lite och skrev ihop en historia som han tyckte blev bäst.
However.
Nu ska jag ut och löpa och tänka på annat ett tag i regnet. Sedan blir det häng med Linda mfl. Imorgon blir det att styra upp butiken på Byporten igen. Känns onekligen lite vemodigt att strosa mot stan, även om de jobbar för fullt med att städa upp efter förödelsen. Fan, kan vi inte bara spola tillbaka tiden, ta bort den här hemska människan och allt som hänt från verkligheten och bara ha sommar & sol igen?
