Åtminstone så vaknade jag med väckarklockan på fel sida av sängen. Det kändes helt fel, så trodde såklart att jag stängt av väckaren i sömnen och försovit mig ännu en gång. Så var inte fallet! Klockan var 07:50, det var väckaren som ringde och jag hade en knapp timme till min "rätta" tandläkartid. Förväntade mig också att vakna upp till gråväder och regn, så var inte heller fallet! Sol och skönt ute även idag, även om det börjar mulna allt mer nu.

Iväg till tandläkarhögskolan alltså, våning 8 (skräckvåningen). Blev irriterad redan i receptionen där jag möttes av totalt menlös människa till receptionist. Det måste nästan vara svårt att prata så långsamt! Jag hann inte ens anmäla mig innan en annan sköterska kom och kallade in mig.

Jag går in i rummet jag ska undersökas i - av Jani tror jag, men icket det heller. "Vad är det här för kärring de har hittat nu då?" tänker jag när jag ser tandläkaren i rummet. Vet inte om det kanske bara var jag som var trött i ögonen och lite småirriterad, eller om jag ska fortsätta tycka synd om den här personen, för kärringen i fråga hette tydligen Sven när han presenterade sig.

Sven hade noll koll och jag fortsatte känna en viss irritation.

Sven - Ser här att du fått en infektion tidigare där du opererade bort tanden..

Jag - En?! Jag har fått TVÅ! Och den tredje kommer när som helst. *mummel*.

Sven - Så, nu tänkte jag att vi ska boka in en tid för den andra tanden..

Jag - I helvete! tänkte jag först svara, men väluppfostrad som jag är så blev det istället en suck och sedan sa jag: Jaha, vad har jag för val?

Tydligen inga... Den 11:e maj klockan 08:30 ryker nästa tand.

Sedan fick jag gå en trappa ned till nästa menlösa kärring till röntgensjuksköterska för att röntga läget på min vänstra visdomstand. Första två bilderna gick smärtfritt och jag kände att de blev bra. Ändå skulle hon envisas med fler bilder. Efter att varit nära att spy upp min lilla frukost på henne -twice, sa jag snällt: "Alltså förlåt men den trycker så långt bak mot svaljet att så fort jag ska bita igen så går mina kräkreflexer igång.." "Jo, men det är ju som det jag vill." svarar hon då.

Det är ju det jag säger! De vill fan bara ont. 338 kronor gick dagens besök på också (exklusive parkeringsavgiften). Tackarrr!

Jobb nu.