Jobbigt att blogga efter ett uppehåll som detta. Hinner trots allt hända en del på tio dagar! Vad ska jag skriva, eller främst, vart ska jag börja? Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera varken rubriken eller innehållet till det här inlägget. Får helt enkelt göra det jag var sämst på i skolan, välja ut det viktigaste och försöka skriva så kortfattat som möjligt om det.

Börjar väl med påskledigheten där jag som sagt fick lite ändrade planer. Istället för SSS packade jag väskan igen för att spendera sex dagar tillsammans med min favorit i vad som på senaste blivit lite av ett favoritland. Landskapet i detta land är helt otroligt, människorna är artiga och trevliga, det säljs choklad i massor och i alla de sorter, avstånden är korta till det mesta, och bäst av allt den här veckan; Vädret där var ungefär som den skönaste sommarveckan här i norr! Varför bo här när jag kan bo där? Har inget svar som är bra nog på den frågan faktiskt :)


Bevis. Klockan sex på kvällen hade vi 23 (plus)grader.

Ute på en båt blåste det kallare, men se bakom mig vad fint det är!

Måste säga att det var länge sedan livet kändes så här bra. Fröken Ekman är kär. Så enkelt är det. Lyckligt kär dessutom! Vi går mot ljusare tider, inte bara vädermässigt :) Kanske skulle allt kännas ännu lite bättre om jag även kunde slippa eländet med mina visdomständer. Apropå dessa så hade jag en liten dust med en ny tandläkare precis innan jag skulle resa iväg. Det här måste jag bara berätta! Kände att en tredje infektion var på G och ville såklart inte riskera någon monsterkind på resan, så fixade en akuttid på dragonen. Den här gången hette tandläkaren Per. Jag la mig vant i stolen och gapade stort. Han tittade in och sa "Jaha, här kan vi inte göra mycket". För tusende gången fick jag förklara problemet. Han tryckte till och märkte att det faktiskt pyste (varade) lite som han uttryckte det. "Men, hur kan det ha blivit så här?" "Hm ja du Per, det kan du ju fråga dina vänner på käkkirurgin om!" (Svarade inte riktigt så men.) Per tyckte det hela var konstigt. "Jag är rädd att du kommer få ha det så här enda tills de tar bort tanden." "Vilken då tand?" frågade jag. "Ja men visdomstanden." "Men vad fan. Den är ju borta redan!" Per höjde på ögonbrynen och utbrast "Jaha, är den borta?" Tur att inte en enda tandläkare i stan verkar ha koll på vad de gör i min mun. Min mamma har i alla fall fått säga sitt, operationen den 11:e maj är avbokad.

Lite kort om födelsedagar. Från mitt gamla vindelgäng är vi tre tjejer som fyller år inom loppet av 8 dagar. Elin idag, den 18:e april. GRATTIS igen och väldigt trist att jag inte kan vara med er och kalasa på dartlokal´n ikväll. Emma Ö blir 20 på onsdag och sedan jag då nästa helg. Och apropå nästa helg så vet jag inte riktigt hur det blir med den där födelsedagsfesten längre, vilket mest beror på att jag inte haft tid/ork att styra upp! :( Rebekka blir kvar i Sundsvall. Amanda åker till Sundsvall. Innebandyfest på Olles blir det i alla fall, spikat. Sedan är alla varmt välkomna på fika här söndagkväll :)

Nämnvärt är också att jag gjort som två av mina arbetskamrater och köpt mig en stegräknare. Igår, första dagen, gick jag 21727 steg. Inte så illa ändå med tanke på att 10 000 steg sägs vara lagom för att hålla sig frisk? Idag har jag råkat komma åt "reset-knappen" en gång, men runt 20000 steg har jag räknat ut att det åtminstone måste ha blivit. Man går som en galning på Sibylla! Det jag undrar är om man verkligen kan lita på dessa stegräknare. Hur fungerar den egentligen? Spelar det någon roll vart man sätter den osv?

Ja ni ser ju, jag är sämst på att fatta mig kort. Till er som orkat läsa ända hit, godnatt. Måste sova nu. Match imorgon kl. 10 mot Hägglunds. De ska tydligen vara bra mycket bättre än de låter!