Kände mig positiv inför dagens match eftersom det gick så pass bra förra helgen. Men match klockan nio på morgonen en lördag, samling 8:30 - har aldrig varit och kommer aldrig att bli något för mig. Man är ju fan inte vaken! Var det inte heller idag och när jag äntligen började vakna till liv, både kroppsligt och tankemässigt så var det för sent. Kände ingen tagg alls innan matchen och går man in med fel inställning redan från början så brukar det oftast gå allt annat än bra. Förstår inte, jag hatar verkligen att förlora, men gör det bara först när jag inser att jag verkligen har förlorat... Fick spela höger yttermittfältare. Har växt upp där på kanten, borde trivas där, men kände mig mestadels bara vilsen. Fick lite bollar och kom aldrig riktigt in i matchen. När jag äntligen fick bollen så var det bara 50% av gångerna som jag lyckades göra något bra med den och förlorade väl ungefär lika mycket närkamper. Fick en smäll i ryggen där jag haft ont tidigare i år, tappade humöret. En gång kom jag fri med målvakten efter en av ett fåtal fina bollar från vårt mittfält över deras backlinje. Då blåser linje-lill-killen offside. Varken jag eller någon annan var offside, inte ens nära. SVÄR. Tappade humöret ännu mer, sköt bollen i mål, blev varnad. 5 min senare blev jag utbytt. SKITJÄVLAMATCH. Förlust med 0-2 blev det tillslut efter att vi också fått avsluta matchen med en spelare kort.

Känner allmänt att jag varit på sämre humör det senaste dagarna.Tandläkare och deras dåliga idéer, jobb, ännu mera jobb (och allt vad det innebär), penicillin, snö, regn, slask, ännu mera slask, lite sömn. Och sen det här? Inte konstigt att jag är less. Måste rycka upp mig nu! Ska träffa Malin på stan snart för en liten shoppingtur. Ikväll ska vi ha kul!